Singellivets baksida!

Att vara singel är ganska skönt om jag får säga det!
Ingen att anpassa sig till...
Ingen som tjafsar om småsaker...
Ingen att slåss om tv eller dator med...
Ingen att slåss om täcket med...
Ingen att anpassa dagsschema med...
Ingen att... ja sen tror jag det negativa tog slut...

För jag vill ju ha resten...
Någon att sexa upp sig för...
Någon att gosa i soffan med efter en lång dag...
Någon att hångla med...
Någon att krama om natten...
Någon att vaniljmysa med...
Någon att ha vilt härligt sex med
när man är som allra mest sugen på det...
Någon som ger en lite uppskattning,
bekräftelse och positiv energi
när det är mycket med barnen...

Detta är enligt mig singellivets baksida!
Att inte ha allt detta till hands när
man mest vill ha och behöver det!

Är man tillsammans med någon,
då ska man sexa till det, OFTA!
Längta tills kvällen kommer,
barnen sover och sen bara sexa och mysa tillsammans!

För mig är sexet viktigt! Mycket viktigt!
Bland det viktigaste i ett förhållande!
För, man ska kunna känna sig trygg i att
man kan få alla sina behov tillfredställda!
Har man sen en dag då man inte alls känner
sig sugen, men man märker av att den andra
är i stort behov, ja då är det för mig naturligt
att man hjälper den andra att må bra!

Om man har ett bra sexliv med sin älskling,
ja då funkar allt annat i vardagen så mycket
bättre också!
Eller har jag fel?
Kanske är jag onormal, eller är jag kanske unik?!

Tror tyvärr att många lever ihop fast
de egentligen inte borde!
Sexet är viktigt, det är viktigt att ge
varann UPPMÄRKSAMHET och BEKRÄFTELSE!
Dagligen!!!
Sen behöver inte detta bara vara rent sexuellt...
Men man ska "se varann" varje dag!
Hålla lågan brinnande!

För tänk själv, om du får uppmärksamhet, bekräftelse
och närhet varje dag, känna dig omtyckt och behövd!
Ja, då känns allt annat mycket lättare!
Då spelar det ingen roll om vem som
gör mest av saker och ting i hemmet...

Folk bråkar och tjafsar för mycket i sina
förhållanden, klankar ner på varann... klagar
och snackar inför polarna!
Det är ofta om bagateller! Om vem som inte
dammsuger, tar disken, vägrar sex osv...

Tjejer omkring mig/oss klagar på tok
för mycket på sina män tycker jag!
Att de gör för lite hit och gör si och gör så...
Men sen kommer männen minsann och begär sex...
och varför skulle tjejerna ställa upp på det???
Varför i hela friden ska de ge sina män
den uppmärksamhet och bekräftelse som de söker
och behöver precis lika mycket som vi kvinnor!
Varför?? De gör ju ALLT i hemmet...
Vad tror karlarna egentligen???

Allt blir till en ond cirkel!
Och tillslut så är man så less på varann och
man bråkar om allt, verkligen minsta lilla sak!
Allt i ren frustration!

Vafan, tjejer!
Porra till er lite och visa
era män uppskattning när han kommer hem
från en lång arbetsdag!
Skäm bort honom, så kanske han en dag tar tag
i dammsugaren eller vad det nu är som
du retar dig mest på att han INTE gör!

Allt handlar om att ge och att ta!
UPPSKATTA, BERÖM och BEKRÄFTA varandra!
Då tror iallafall jag att ni blir lyckligare!

Ni har någon att krama om natten, ni har någon som
ni kan krypa upp i soffan med på kvällen
efter en tuff dag! Ni har någon som kan tillfredställa er!
Bara ni ger och tar!